Ibland tror man att man vet allt om sig själv, vad man är kapabel till och vad man inte vågar. Men då och då kommer man på sig själv med gamla sanningar, de som var sanna för längesen. Sanningar som gjorde den man var för flera år sedan. Saker man fortfarande tror på men som man borde ha bytt ut för längesen mot nya bilder och föreställningar. Ibland är det människor som tar en tillbaka till den man var, ibland händelser eller minnen. Om en liten liten händelse kan ta tillbaka dig till den du var när du var femton år, vad har egentligen hänt med allt som man lärt sig i det ögonblicket. Plötsligt är allt som bortblåst och man står där som en tönt i känslan av tuperat hår och tandställning, hur kan det komma sig? Finns det ingen boost som gör att man istället känner sig som en superhjälte? Eller måste man i själva verket ha varit superhjälte för att kunna känna känslan?! AAHHHH!!! Jag ska pröva vara superhjälte för en dag!! Frågan är bara vem!!?? Hmmm.... Fantomen e ju cool, har häst, varg och egen grotta i skogen... Känns som det inte finns coola superhjältar som är kvinnor, eller?!

I will be a hero!! Och då menar jag inte perrelli!!