Allt handlar om inställningen!! Till sig själv, till andra, till situationer, till framtiden, till det som varit... Man har ett val när man väljer inställning... och framför allt en skyldighet till sig själv!!

Det finns alla slags människor och man kan inte döma någon, inte ens sig själv när besvärliga situationer uppstår och man måste hantera allt på bästa sätt... jag är övertygad om att alla gör sitt allra bästa efter sin förmåga... men ibland undrar man varför vissa människor är glada och vissa sura.. o då inte i en dag utan dag ut och dag in... är det bara vanan som är svaret?? Att man är van att vara sur och har svårt att vara på något annat sätt... men när blev det i så fall så?? Eller när vissa människor väljer att se allt ur ett pissperspektiv... (mitt ord) Att alltid se det dåliga i allt... Sen finns det människor som är precis tvärtom.. som man ibland har lust att strypa.. heheh.... jo, jag vet Ingela att du känner så ibland när jag är i mitt esse.. sorry! :) Men det är mitt sätt att balansera upp det hela om det känns lite för trist och för mycket gnäll.. då kommer jag retsamt att tycka att regn är fantastiskt, långa vintrar är oemotståndliga och stökiga rum ett tecken på kreativitet och full ös... :)

Men nu är det ju så att alla är olika, och skönt är väl det.. Men jag skulle råda alla att ta ett steg tillbaka och titta ordentligt på sitt eget liv och sin egen inställning och faktiskt fråga sig själv om man gör sitt bästa just nu? Är jag där jag vill vara? ÄR jag den jag vill vara? Skulle jag vilja vara vän med mig själv? Det jag säger, gör jag det för mig själv, för att få saker sagt eller för att jag faktiskt har något bra att säga?Hmmm.... Ska tänka på det där....

NEW YORK Alicia Keys and JAY-Z ,,,,,OFFICIAL VIDEO

Jag är såååååååå lycklig, på torsdag smäller det!!! Jag är en otrolig SATC nöööörrrrdddd...... Just nu finns det inget som knäcker min kommande torsdag! Drinkar med fantastiska vänner uppklädda till tänderna för en premiär med våra fyra vänner från NY!! Lycklig lycklig lycklig... som ulf lundell... :)

Jag såg den gamla klassikern Jerry Mcguire igår på ettan, hade glömt att den e fantastisk... o framförallt att Tom e fantastisk, trots alla alien skriverier :) Det slog mig att det han har är en otrolig utstrålning, det är den jag är kär i och alltid blir kär i, människors utstrålning!! Man behöver bara se en glad och strålande person så åker mungiporna upp och man blir lycklig.. fast sen e ju det där med att se att människan faktiskt ler med ögonen också.. det är det som är själva grejen för mig, annars känns det inte i magen, pirret!! En del människor har mer och en del mindre.. fast jag tror att det går att öva upp... det är själva känslan av att gilla sig själv som läcker ut.. känslan av att man är mer än okej och att man har massor att ge även till andra... de är dem som har det! Man kan gå igenom ett rum eller sitt liv på många olika sätt... som stjärna eller statist... jag föreslår att alla använder mer av sitt liv till att skapa sitt eget livs drama (eller komedi), där du själv har huvudrollen och är ditt livs stjärna! Vem vill va statist i sitt eget liv..... huserar i periferin och dåligt betald... får knappt va med på bild och absolut inte i eftertexterna...

Im gonna be a superstar!! :)

Tiden går galet fort... tick tick tick.... tänk det som jag planerade för tusen år sen känns det som, gjorde jag igår.. jag tycker fortfarande att jag e typ 25 och jämngammal med många, men inser rätt fort att jag faktiskt är tio år äldre än jag tror ibland... illa... men ibland känns det som jag levt för evigt, jag kommer ju inte ihåg när jag inte levt... hmmm.... har jag då alltid funnits tänker man ju då!? Man kommer ju inte alltid ihåg vad man drömt, men då kan man med säkerhet säga att man funnits eftersom man faktiskt rent fysiskt finns... även om man inte har en aning om vart man faktiskt har befunnit sig... rena tuggummitänket... rent krasst vet man ju inte vart man är när man drömmer och man skulle lika gärna kunna jämföra det med att inte finnas i den här världen, som när man inte finns rent fysiskt... :)

galet kanske.. men jag har lekt med tanken att en dag skulle lika gärna vara som ett liv... man vaknar, man föds... man lever sitt liv en dag, ett liv och man dör, somnar... mellan dagarna drömmer, sover, samlar kraft och sorterar man sin kunskap, lika väl skulle man kunna göra det mellan olika liv.... nu kommer vi ju ihåg det vi gjorde dagen innan förhoppningsvis men inte alltid vad vi hade för oss på natten... åtta timmar per dygn som vi gladeligen ger hjärnan och kroppen lite hopp och lek helt bekymmersfritt... :) så det här med att varje dag är en sällsam gåva kanske inte är helt uppåt väggarna, de skulle lika gärna kunna vara ett helt liv vi talar om....

sååå, om jag får ett helt nytt liv i morgon så är mitt gamla liv helt bakom mig och jag kan fritt välja hur jag vill spendera mitt nya liv!! Det låter faktiskt helt fantastiskt!!

Tillbaka... Tänk vad mycket jag velat sagt men inte kunnat och nu kommer jag inte på ett dugg o säga...

Hmmm... den senaste tiden har jag fått en del frågor om min framtid, gällande jobb främst men även annat. Oftast vet man inte vad man vill förrän frågan blir ställd och man blir tvungen att tänka efter hur svaret faktiskt känns i hjärtat. Detta eviga tjat om hjärtat... men jag känner efter så, på det sättet vet jag om en relation, situation eller fråga är rätt eller fel,.. hur gör alla andra?? En del pratar om magkänslan, jag undrar om det är samma sak eller om det är mer logik inblandat i magen... jag tror på nåt vis att vi människor kommunicerar med varandra utan att vi vet om det.. utbyter information liksom i smyg, som lotta :) (på bråkmakargatan, är man astrid skadad så är man.) och då är definitivt hjärtat inblandat.. tänk bara på kärlek vid första ögonkastet... garanterat smusslande i kulisserna :)

Om jag fick välja precis hur jag skulle leva mitt liv utan några som helst gränser vare sig pengar, språk eller annat.. hur skulle det se ut då? skulle det verkligen vara så olikt det liv jag lever nu... till en viss del absolut, men vi gör ju alla val som förhoppningsvis leder dit vi önskar, mot våra mål.. När i livet börjar man ta beslut av ren slentrian eller bekvämlighet? När lägger vi svärdet på hyllan för att inte strida mer? Är vi alla genvägsökare, eller orkar vi ta omvägen förbi livet? Hur var det nu med den där riddarorden? Skulle vi ta o upprätta en eller?? :)

Jag har tänkt på att ord faktiskt är mer än ord.. de förmedlar känslor och kan framkalla minnen på en sekund.. Orden kan färdas flera hundra år och fortfarande förmedla samma känslor som när de skrevs. Tänk vilken påverkan en människa kan ha på livet idag som levde för tusen år sedan. Bara genom att skriva ner sina tankar färdas de genom tiden och då blir plötsligt nu.. en osynlig koppling mellan det som varit och det vi kallar nu.

Ett av mina favoritord är ordet morgon.. inte för att jag på något sätt är morgonpigg eller så, tvärtom, men känslan av vad ordet morgon betyder för mig är fantastisk.. Tänk dig en tidig sommarmorgon då daggen fortfarande ligger tung i gräset, dimman har ännu inte börjat lätta och himlen skiftar mellan blått och rosa. Du kan känna doften av gräs och höra en enstaka morgonpigg fågel välkomna ljuset med en hälsning, känna vinden mot ditt ansikte och förnimma dagens förväntan...

Varje ord har en betydelse, ibland mer eller mindre viktig för oss, en del ord är viktiga för många, som kärlek... Varför är vissa ord viktigare än andra? Känslan de ger oss förklarar en del men säkert inte allt... varför är vissa ord viktiga för just dig och vad känner du när du säger det?? En del ord är laddade för vissa och helt betydelselösa för andra.. när blir de betydelsefulla?

Kanske skulle man tänka efter och lista några favoritord som återskapar härliga känslor och glädje, försöka använda dem flitigt en dag för att se om man blir mer lycklig?! Få se nu... morgon, lycka, segelbåt, saltvatten, jordgubbar, fräknar... jag anar vart det barkar.... :)