En blogg om kärlek, ingen kärlek, familj, vänner och en massa ytligt och djupt ordfrosseri...
tisdag 10 augusti 2010
Jag älskar bilder, speciellt svartvita foton av människor... rörelser som fortfarande kan ses men som faktiskt är stilla.. Vad är det vi ser som inte visas, vad är det som tilltalar oss i porträtt av människor vi inte känner eller har en relation till? Vad gör en person fotogenisk, varför tilltalas vi mer av vissa bilder än andra... En bild kan inte bara förmedla en känsla, utan också få oss att tänka i nya banor.... Den 24 september öppnar en ny utställning på fotografiska i stockholm, se den! :)
måndag 9 augusti 2010
Jaha... då var sommaren slut... eller?? känns som det snart är dags att sätta på sig raggisarna o mysa i soffan med en rykande kopp the... nästa vecka börjar skolan o då är det höst på allvar, läxor, matsedlar, tvättstugan och endast helgerna tillägnas privat hopp & lek... hur ska man göra för att behålla sommaren lite lite längre??
Min höst är som andras nyår... för mig är hösten en nystart, en möjlighet att börja på nytt, ny kalender, börja träna, börja skriva matsedlar, börja spara till vintersemester, rensa garderoben.... det måste hänga kvar sen skolan.. nytt läsår är liksom ett nytt år! hmmm.... vad ska jag ha för projekt i höst??
Jag ska skriva listor :) vad vill jag uppleva just den här hösten?? hmmm..... HT 2010!!
måndag 19 juli 2010
söndag 18 juli 2010
"Jag har blivit kär i en ö.... en liten liten ö som doftar sol, salt, lavendel och honung. En kalkstensö fylld av vita vägar kantade av blåeld och vallmo, här är solnedgången alltid vacker och själen alltid fri... Den ön heter Fårö."
Jo, jag har haft semester... allt blir liksom vackrare och mer poetiskt då... livet är inte längre fyllt av veckomatsedlar, läxor och tvättider... mer tid över för reflexion och eftertanke.
Jag ställer mig ofta frågan hur jag kan känna igen känslor som jag egentligen inte borde ha erfarenhet av... det måste betyda att jag antingen delar känslor med andra och på något sätt kan överföra känslor som är mina egna och få in andras... en slags gemensam känslobank... eller att jag levt många liv och har en egen känslobank... eller har jag bara en livlig fantasi som gör att jag tror att jag känner en känsla?? I vilket fall som helst är ju känslorna äkta för mig och någonstans kommer de ju ifrån.. om inte från mig eller dig, vart?? om det vi ser hos en människa bara är den synliga delen av själen, hur stor är då egentligen vår själ?? och när slutar vår egen och börjar den andras....... och vilken del av själen är det vi egentligen visar för andra... mao... jag har haft semester!!! :)
onsdag 7 juli 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

